Östra Jämtland

En helg i flottningens och vattenkraftens spår.

I Krångede ligger vattenkraftverket, med samma namn, som byggdes och togs i drift under 1930-talet. Det var i drift före andra världskriget. Då en av de mest avancerade anläggningarna i Europa. Idag fortfarande ett av de större vattenkraftverken i Sverige.

Krångede Vattenkraftverk

Under våren när vattnet strömmar ned från fjällvärlden är det spännande att se krafterna när dammluckorna öppnas och vattnet forsar igenom. Ett mäktigt skådespel som både hörs och känns i kroppen om man går nära.

Vatten har en märklig effekt på oss människor. Rörelsen, energin och det lite mystiska har en tendens att trollbinda oss. Det är meditativt att beskåda och lyssna på det kontinuerliga flödet av den kraftfulla kaskad som, likt en slingrande orm, tar sig ned mellan stenar och klippor. Vattnet representerar livet.

Gammelänge Vattenkraftverk

En liten bit nedströms i Indalsälven i Ragunda kommun ligger Gammelänge vattenkraftverk. det uppfördes strax efter Krångede. Närmare bestämt mitt under brinnande kriget på 1940-talet. Det var inte lätt med varken material eller arbetskraft då. Ca 950 personer jobbade med byggandet av anläggningen och det var ibland knepigt att organisera detta då personalen vissa tider kallades in i beredskapstjänst under kriget. Precis som de flesta större byggnader som uppfördes under kriget var även den här förberedd att tåla bomber och granater. Taket på den här råa betongbyggnaden till vattenkraftverk lär vara konstruerat för att klara flyganfall.

Idag rekommenderar jag ett besök till Krångede museum. Här finns lekplats, museum och restaurang. Fråga efter deras vårrullar ... du blir inte besviken. Innan du väljer bord i restaurangen bör du gå runt och titta på borden som har olika teman med gamla tidningsartiklar och information om bygden.

Idrott var en stor attraktion i trakten på 1940-talet och på berget precis bredvid vattenkraftverket fanns en slalombacke som lockade till sig landets bästa skidåkare.

Långt före vattenkraftverken byggdes flottades det timmer längs Indalsälven. Träden höggs uppströms under vintern och våren och när vattenståndet höjdes av vårfloden passade man på att forsla timret nedströms på det kraftiga vattenflödet. Det lär ha passerat 10-12 miljoner stockar här årligen på 1950-60 talen.

När sedan vattenkraftverken byggdes försvårades naturligtvis flottningen. Skogsindustrin var oerhört viktig för Jämtland vilket gjorde att man var tvungen att lösa detta. Det byggdes flottningsrännor vid sidan av själva kraftverket som gjorde att stockarna kunde runda de stora byggnaderna.

1969 upphörde flottningen i Indalsälven och sedan dess har flottingsrännorna sakta men säkert tagits över av naturen.

Det är fascinerande att se vilket detaljerat hantverk som krävdes för att bygga hållbara rännor. Stålbeklädda sarger som skulle tåla stockarnas framfart inne i rännan. Rejäla benstöd för att hålla emot både timrets och vattnets bankande på trärännorna. Ordentliga skruvar som både armerade och band samman de spontade träsidorna. Trärännan syns tydligt idag där den passerar bredvid dammluckorna och i slutet på forsen där den kommer ut som en cementränna i flodfåran igen.

Under de gyllene åren som började på 1930-talet bodde över 2000 personer i trakten. Det fanns skola, biograf, sjukstuga, post, affärer, idrottsklubbar och det byggdes bostäder som vi fortfarande kan se spår av i Krångede. När byggena av kraftverken var klara flyttade många människor därifrån.

Stadsberget bör du besöka om du är i Krångede. Det är den tydliga udde som sedan 1968 har en biltunnel genom det karaktäristiska berget som sticker ut i sjön. Området på bergssluttningen var en aktiv plats för skogsarbetare. De högg timmer på sluttningen och forslade ned det direkt i Indalsälven för borttransport med hjälp av vattnet. Ett praktiskt men ack så riskabelt sätt att få timret från skogen till sågarna. De branta sluttningarna utgjorde livsfarliga arbetsplatser när träden skulle huggas på vintern i snön och halkan.

Stadsberget kan antas ha fått sitt namn ifrån det faktum att det var det närmaste berget till tätorten Krångede. Berget liksom tillhörde staden, där alla bodde.

Före tunnelns byggdes genom berget var man tvungen att ta sig runt berget längs sjökanten. Det var en smal liten väg som rundade det branta berget. När man pratar med lokalbefolkningen som var med på den tiden berättar de hur både bilar, bussar och lastbilar skulle ta sig runt bergknallen den vägen. Svårt att förstå när man ser hur trångt det är och hur bräckligt räcket mot sjön är. När bussen skulle runda berget var det bara den som fick plats på vägen. Det var annorlunda förr.

En promenad från den gamla vägen längs åsen upp till toppen på berget är väl spenderade 1000 meter. Gammal, trolsk skog. 173 fallhöjdsmeter från sjön och upp till en koja som är ett arv av skogshuggarna.

Du hittar många gamla träd på vägen upp. Ramlar ett träd ned idag är det högst troligt att det får ligga kvar med tanke på de tuffa sluttningarna att flytta på det. Stanna upp och titta på utsikten och det vackra skogslandskapet.

Repen hjälper dig både upp och ned. Var försiktig vid stupet. Lagom nyfikenhet med kameran räcker.

I början på 2000-talet revs den gamla timmerkojan som skogshuggarna använde som rastplats för att skydda sig mot väder och vind. Dagens koja sattes upp för vandrare och friluftsintresserade. Den är öppen för allmänheten. Ett underbart vandringsmål med en storslagen utsikt som belöning.

I kojan ligger självklart en gästbok där du skriver om din upplevelse på Stadsberget. Letar du lite extra kanske du hittar den första gästboken till den nya kojan som sattes ihop av material från nybygget för ca 25 år sedan. Papp från isoleringen och en björkvidja som binder boken. Kicki Wedin (på bilden) knåpade ihop gästboken vid sitt första besök där.

En bit från Krångede och Stadberget ligger Öravattnet. Det är nästan så att jag inte vill berätta hur du hittar dit. Det känns om det ska vara lite hemligt. Gården, som började renoveras för 10 år sedan, ligger vid vägs ände vid skogskanten i det jämtländska lugnet. Här rör sig tiden långsamt och det är precis så det ska vara.

Vi hamnade här på en liten mysig marknad där det såldes lokalt hantverk och där alla njöt av lugnet och skogen med en kopp fika. Ulrika Björkman har gjort ett fantastiskt renoveringsarbete där mycket av det gamla geniuna har blandats med nya detaljer som tillsammans blir ett smakfullt resultat.

På gården kan du boka boende och bara njuta av lugnet eller du kan boka för företaget som vill ägna tid åt varandra i stillsam gårdsmiljö. www.oravattnet.com

Text & Foto: Ola Rockberg

www.olarockberg.se