Midsommar på västkusten.
Jag rör mig från turistområde till turistområde och så har jag gjort hela mitt vuxna liv. Det är inget jag direkt reflekterar över. Det är naturligt. Jag följer turistströmmen. Jag trivs med det.
I Åre, där jag bor permanent, är det naturligt att jag inte känner mig som turist. Där känner jag mig som värd. I Åre är jag den som tar emot gästerna och ser till att de mår bra. Det knepiga är att jag inte upplever mig som turist på sommaren i Bohuslän heller fast jag per definition är det. På nåt festligt sätt tar jag med mig värdrollen när jag åker på semester till västkusten och känner mig som värd även där. Jag kan inte riktigt förklara hur det kommer sig. Det bara är så.
En kväll i Resö hamn bland fiskebåtar och fritidsbåtar. Ett idylliskt ställe dit jag ofta beger mig för att fotografera eller bara strosa runt i hamnen. Händer att vi köper räkor eller havskräftor från någon av fiskebåtarna också. När jag var tonåring åkte vi moped till hamnen och satt i kvällssolen och snackade. Det har inte hänt överdrivet mycket i hamnen sedan dess och det är några år sedan nu. Jo, det har kanske förändrats en del men jag ser många saker som är lika som när jag var yngre. Jag undrar vad Resöborna tycker? Har hamnen förändrats och i så fall är till det bättre eller det sämre? Jag får ofta frågan om inte Åre var bättre förr. Var Resö hamn bättre förr?
Det står en hel rad med byggnader, både bostadshus och fiskebodar, längs vägen mot hamnen. De står där på rad och tar emot alla gäster som ska till båtarna. Ända sedan jag åkte där på 70-talet har jag välkomnats av byggnaderna. Flera av dem ser exakt likadana ut som jag alltid kan komma ihåg dem. Ju fler nya byggnader som dyker upp desto mer ökar de gamla i affektionsvärde.
De vackra gamla träbåtarna och fiskebåtarna som residerar i hamnen sedan många år är värdar och välkomnar de nya flotta fritidsbåtarna under kvällssolen. Ett härligt lugn råder i hamnen.
Precis som i fjällen så är det kombinationen av det nya och det gamla som skapar attraktionsvärdet. Jag tror inte det blir bra om vi bara bevarar gamla grejer och jag tror inte heller att det blir bra om vi bara bygger nytt. Det krävs en smakfull blandning av olika epoker för att det ska bli levande och estetiska tilltalande. Det är precis den tilltalande blandningen jag upplever i Resö hamn.
Fjällen och haven är lika mäktiga. Det är nåt med vidderna, storheten och det omväxlande vädret som gör tillvaron spännande. Det går att sitta både på en fjällsluttningen och på en klippa vid havet bara njuta av utsikten och naturens storhet.
Text & Foto: Ola Rockberg
Comments