Det finns ett antal teorier om att vi mÀnniskor Àr Àmnade för att vara i naturen. Det sÀgs att vi blir lugnare dÀrför att vi pÄ nÄt sÀtt tillhör naturen mer Àn vad vi tillhör konstruerade landskap. En del företag erbjuder filosofiska promenader i tex botaniska trÀdgÄrdar dÀr man undersöker vad som hÀnder med vÄra tankar nÀr vi promenerar. Anders Flyckt, Docent i psykologi pÄ Mittuniversitetet, sÀger att det finns idéer om att vi blir lugnare och mÄr bÀttre om vi fÄr vistas i naturen. Biofilihypotesen, kallas det.
Vissa vill Ă€ven hĂ€vda att vi blir duktigare pĂ„ att lösa problem nĂ€r vi exponeras för naturen. Redan pĂ„ 60-talet vĂ€cktes det tankar om att vi mĂ€nniskor tillhör naturen och vi mĂ„r bĂ€ttre om vi fĂ„r kĂ€nna tillhörighet till densamma. Att köpa hem blommor och att ha krukvĂ€xter inomhus sĂ€gs vara exempel pĂ„ detta. Ăven dagsljus vill man pĂ„stĂ„ pĂ„verkar oss i samma positiva riktning som att vistas i naturen. PĂ„ företag dĂ€r det inte finns inslag av natur eller dagsljus vill de som föresprĂ„kar biofilihypotesen pĂ„stĂ„ att produktionen minskar.
Vi blir duktigare pÄ att lösa problem nÀr vi exponeras för naturen
Biofili - VÄr koppling till naturen. Vi kÀnner oss hemma i naturen och mÄr bra nÀr vi fÄr vara nÄgra timmar i naturliga miljöer. MÄnga pratar om att de vill ut i naturen nÀr de kÀnner sig stressade för att kunna slappna av. Naturen har en mÀrklig inverkan pÄ oss. Naturfoto Àr en konstart i sig. Varför hÀnger vi upp bilder i vÄra hem förestÀllande natur? Har de en lugnande effekt mÄntro? KÀnner vi oss avslappnade nÀr vi fÄr se bilder pÄ naturen?
Det finns en uppsjö av resor och aktiviteter dÀr naturupplevelsen Àr av central roll och utgör ryggraden i aktiviteten. En skidsemester, vistas pÄ lantstÀllet, bÀrplockning Àr alla aktiviteter dÀr sjÀlva naturen Àr en sjÀlvklar del i hur vi upplever aktiviteten.
Naturen erbjuder ett lugn av flera anledningar till skillnad frÄn vissa konstruerade miljöer, sÀgs det. En betydande faktor Àr att vi pÄverkas av ett begrÀnsat antal intryck i naturen. Det Àr fÄ skrÀninga ljud. Det Àr nÀstan inga överraskande moment. Det Àr relativt fÄ fÀrger. Det Àr i princip inga snabba rörelser, andra mÀnniskor, bilar eller liknande som överraskar oss. Vi blir liksom infÄngade av naturen och kÀnner oss vÀlkomnade av omgivningarna.
Huruvida biofilihypotesen Àr vetenskapligt sann eller inte ska jag kanske lÄta vara osagt men det Àr onekligen intressant att fundera kring fenomenet eftersom jag levt nÀra naturen i snart 60 Är och kÀnt att det jag gjort i naturen har spelat stor roll för mig. MÄnga gÄnger kÀnner jag att jag en önskan att vilja ut en stund för att vistas i naturen. Det Àr svÄrt att förklara kÀnslan. Det behöver inte vara lÄnga stunder och det behöver inte vara kopplat till nÄt konkret som ska hÀnda. Det verkar som att vistelsen i naturen i sig Àr nÄgot önskvÀrt. Jag ger mig gÀrna ut i naturen med cykel, pÄ promenader, eller med skidor.
Inför just den hĂ€r kvĂ€llsskidturen pĂ„ VĂ€lliste hade jag suttit hemma hela dagen och kĂ€nde att det var dags att röra pĂ„ sig. Naturen gjorde sig pĂ„mind. Trots dĂ„ligt vĂ€der med mycket vind, snöfall och ogĂ€stvĂ€nlig snö lockade naturen pĂ„ nĂ„t sĂ€tt. Jonas Brunnemyr kĂ€nde samma sak sĂ„ vi slog följa upp pĂ„ toppen av fjĂ€llet. En tur pĂ„ skidorna har en mentalt rensande effekt. Det Ă€r Ă€r egentligen nĂ„t mer Ă€n bara trĂ€ningspasset nĂ€r man knatar uppför eller skidĂ„kningen nĂ€r man Ă„ker utför. Det Ă€r en helhetsupplevelse som Ă€r starkt kopplad till miljön dĂ€r jag befinner mig. Det Ă€r faktiskt riktigt skönt mĂ„nga gĂ„nger att fĂ„ kĂ€nna sig helt ensam med uppdragen huva nĂ€r vinden viner och piskar pĂ„ jackans tyg. Ingen telefon som stör, inga andra mĂ€nniskor i nĂ€rheten, bara ljudet frĂ„n vinden. Ăven om det krĂ€vs kondition, balans i skidĂ„kningen, förmĂ„ga att lĂ€sa fĂ€rdvĂ€gen mm sĂ„ kĂ€nns turen avslappnad och ganska enkel i sin framtoning tack vare avsaknaden av onödiga intryck upplever jag.
Vid ett flertal tillfÀllen nÀr jag Àr ute och rör mig i naturen kommer jag pÄ bra lösningar pÄ problem. Enda kruxet Àr att jag dessvÀrre ocksÄ hinner glömma mÄnga av de fina tankarna eftersom det inte finns möjlighet att skriva ned det jag kommer pÄ. För min del tror jag det Àr lite av charmen med idéklÀckandet. Skulle jag kunna skriva ned tankarna tog det sÀkert bort det spontana, avslappnade i hela upplevelsen och dÄ skulle lösningarna nog inte dyka upp. Tankarna mÄste fÄ komma spontant och jag fÄr nog riskera att nÄgra bra idéer gÄr förlorade pÄ vÀgen.
Det Àr en helhetsupplevelse som Àr starkt kopplad till miljön dÀr jag befinner mig
MÄnga av mina fotografier som kommer till under vistelser i naturen Àr inte alls planerade. Fotografer brukar sÀga att bilden kommer till fotografen och det stÀmmer ofta nÀr jag rör mig i naturliga miljöer utomhus. Helt plötsligt dyker bilden upp. Ibland dyker flera bilder upp och i vissa fall sÄ mÄnga bilder att det blir till en hel berÀttelse.
Text & Foto: Ola Rockberg, www.olarockberg.se