För varje dag nu så kommer jag högre och högre upp på fjället med cykeln. Snöfläckarna blir glesare och skidåkarna färre. I Ullådalen såg jag cyklister, skidåkare och några som parkerat i brassestolar på parkeringen för att njuta av eftermiddagssolen. En härlig cykeltur på fjället.
Det är visserligen fortfarande åkbart med skidor i Ullådalen men det gäller att navigera rätt mellan barfläckarna och de forsande vattendragen. Känslan är ändå att sommaren håller på att ta över rodret. Kanske till och med de mest enträgna längdåkarna har gett upp nu när spårsläden hamnat i diket och snön smälter.
Vi säger välkommen åter till renarna och hoppas de visar sig igen när vintern återkommer om bara några månader. I långa rader står maskineriet redo för att startas upp när minusgraderna återvänder till fjällen under hösten.
Berget ger och berget tar, i minnet finns ni kvar. Oskar, My Rikard
Fjället kan vara bistert ibland och några är de som tyvärr fått erfara det den hårda vägen. Oskar, My och Rikard gick alla bort på Åreskutan. Idag finns en minnesbänk längs en av cykellederna som påminner oss om de tre.
Utsikten över Åresjön och Åre by med en begynnande grönska. Vi har klippt gräsmattan för första gången i år och nu börjar löven på björkarna bli tydligt gröna. Åresjöns vatten stiger fortfarande och nu i helgen lär det forsa på bra i vattendragen med tanke på den varma temperaturen.
Under många år har det kommit till nya byggnader i Åredalen i sån fart att det är svårt att hänga med. Diskussionerna om det nya och det gamla som möts i olika stilar är en evig debatt. Vissa gläds åt det nya medan andra vill ha den gamla stilen kvar. Svårt att veta vad som är bäst. Hur gammal ska en byggnad vara för att den ska anses vara gammal nog att ha blivit fin och värd att bevara? Vi lär inte ha hört det sista i tvisterna kring det gamla och det nya i Åredalen.
Text & foto: Ola Rockberg www.olarockberg.se
Comentarios